När vi själva bodde i moderstaden under förra decenniet hände det väl att man satt på ett och annat café under ursäkten "plugga". I ärlighetens namn blev det nog mer kaka än kunskap. Under denna period öppnade ungefär 300 miljarder stenugns- och surdegsbagerier i Lund varav S:t Jakobs är det som var allra bäst och som marknaden tog emot med öppnast famn. Vi minns fortfarande lundabornas talllriksstora ögon och hängande dregel över de enorma (och dyra) bröden.
Numera finns S:t Jakobs till vår stora förtjusning även i Malmö, om än inte i lika stort antal som Espresso house. Först ut var Slottstaden, därefter glasvasen och nu senast Saluhallen. Herregud vad de måtte baka! Och så mycket smör det måste gå åt. Smör är liksom för S:t Jakobs vad potatis har varit för Sverige. Deras fantastiska croissanter är ordentligt frasigt gräddade och papperspåsen upplöses av fettet när man bär hem dem om morgonen. Bröden är härliga, rejäla och goda.
Här är lika bohemiskt secondhandinrett som övriga Jakobsbagerier. Dock verkar det ha gått lite snabbt - golvlampssladden bredvid vår nedsuttna soffa är inte ens inpluggad utan upphängd i armaturen.
Vår erfarenhet är att jakobspersonalen är glad och trevlig. Så även här, även om den verkar lite ny på jobbet. Men det gör inget när vi bara konkurrerar med ytterligare ett sällskap om uppmärksamheten. Vi beställer espresso och macchiato (härligt med glaspresentation). Vi tycker att det är en god rostning här. Det är liksom basespresso. Som om staten hade gått in och satt en riksstandard.
Vi kalasar på vårt favoritfika i hela världen (som just nu finns med saffran): de kompakta, välkryddade bullarna som man fyllt så mycket med smör att det knäckar sig runt kanterna. Det är så ymnigt med kardemumma att det nästan är hett i munnen. Det finns inte godare bullar än såhär. De konkurrerar i princip med mammas nybakade, om ni tillåter den hädiska jämförelsen.
Vi äter också toscaruta med mandelbotten. Liksom bullen är den fet. Kanske hade det varit trevligare om botten var mer åt det sega hållet och inte riktigt lika blöt, men det gör inte så mycket. Nötterna ligger i ett tjockt lyxigt lager, nästan lika tjockt som bottnen faktiskt. Dessutom har man inte bara mandel på, utan även valnötter, pistage och hasselnötter. Succé.
Vi gillar verkligen S:t Jakobs. Det enda negativa är priserna (och att det inte är någon bordsservering!!!). Men bakar man "hantverksmässigt" och på denna nivå låter vi det gå. Glasvasen är inte lika mysig som exempelvis gamla Melvins i Slottstaden, som nog egentligen är det trevligaste av allihop. Helst vill man ta med sig hem, för det är ofta rätt så mycket folk. Man kan bara hoppas att denna nyblivna kedja inte följer sin lundakusin och blir ett dussincafé bland andra.
Länge leve smör!
Av 10 möjliga poäng:
Fika: 9
Dryck: 8
Service: 5
Miljö: 6
Prisvärdhet: 5
